I väntan på Jesus

Ekoteologen Lars Larsens blogg

Den himmelske räven. En anekdot från en av mina vänner.

Publicerad 2023-08-03 12:34:00 i Andematerialisationer, Andevärlden, Animal Coeleste, Arbetets och nyttans filosofi, Den mystiska döden, Icke-mänskliga djur, Kenosis (utblottelse), Lars Larsens vänner, Änglar och andar, Ödmjukhet och högmod,

Jag har en hemlös vän, "Lars-Olov", kallad "L-O", som berättat följande för mig:
 
Det var en tid i Lars-Olovs liv som han sov i en park. Han hade hittat ett ställe han kunde sova på där. Men i parken rörde sig många knarkare, kriminella och skurkar nattetid, så han vågade inte sova på sitt sovställe om ingen vaktade honom och hans saker. 
 
Men en vacker dag kom en räv till honom. Räven stannade hos honom, som om räven ville vakta Lars-Olovs saker. Då vågade Lars-Olov sova. När någon skurk närmade sig honom medan han sov, då väckte räven honom, så att han kunde vakta sina saker. Hela natten vaktade räven Olle. 
 
Nästa natt kom räven igen. Och stannade hos Lars-Olov hela natten. Igen vågade Lars-Olov sova. 
 
Så fortsatte det en lång tid. Varje natt fick Lars-Olov besök av räven (detta var i åtta månader i sträck. Allt som allt besökte räven honom i fem år, sporadiskt). Sedan flyttade Lars-Olov till en annan plats. 
 
Vad denna räv var för slags varelse, är det ingen som vet, vi kan bara spekulera. Lars-Olov är själv ateist. Men det hela känns som taget ur någon film (men jag lovar med handen på hjärtat att denna historia är sann). Kanske var det en räv från andevärlden, som ville se till att Lars-Olov fick sova. En himmelsk räv, en anderäv. En räv som kom från himlen, anonymt, utan att röja sitt ursprung, för att dölja sin härlighet, likt Jesus gjorde på jorden, såsom Gud gör i vår civilisation, där Hen lever på bottnet av allt, i yttersta ödmjukhet och utblottelse. Hen röjer sällan sin identitet, för att vinna människans kärlek inifrån, inte med tvång och yttre medel. Kanske det är därför det finns så många ateister. Ateismen vittnar om detta kenosis-handlande. Gud vill helst vara fördold, och vill inte ha vår världsliga ära och tillbedjan, utan stöttar oss inifrån, utan namn, inte som vår världs äregiriga kungar och presidenter, utan som daggmaskarna i jorden som upprätthåller jordbruket anonymt, inifrån, bortom all världslig ära och vinning, bortom lönearbete och allt världsligt arbetsliv, tjänande livet av kärlek utan tanke på belöning.  

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Född 1984 i Finland. Norrman, bor i Stockholm, Sverige. Poet, ekoteolog och ekofilosof (dock inte en akademisk någondera, fastän han studerade teologi i nästan tre år vid Åbo Akademis universitet), kallas också allmänt "Munken" (han är munk i en självgrundad klosterorden, "Den Heliga Naturens Orden"), han kallar sig själv "Skogsmannen Snigelson" och "Lasse Lushjärnan" på grund av vissa starka band till naturen och djuren, grundade bland annat genom många år av hemlöshet boende i tält, kåta, grotta och flera hyddor i Flatens naturreservat, Nackareservatet och "Kaknästornsskogen" utanför Stockholm. Han debuterade som poet 2007 med "Över floden mig", utgiven av honom själv, han har även gett ut ett ekoteologiskt verk, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst", på Titel förlag 2010. Han har gett ut diktsamlingen "Naturens återkomst" på Fri Press förlag 2018 tillsammans med sin före detta flickvän Titti Spaltro. Lars yrken är två, städare och målare (byggnader). Just nu bor han på Attendo Herrgårdsvägen, ett psykiatrisk gruppboende för mentalsjuka i Danderyd, Stockholm. Hans adress är: Herrgårdsvägen 25, 18239 Danderyd, Sverige. Man kan nå honom i kommentarsfältet på denna blogg. Hans texter på denna blogg är utan copyright, tillhörande "Public Domain" Han är författare till texterna, om ingen nämns.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela