Girig ända in i döden (aforism)
Man var girig ända in i döden. Inte bara satt man på en massa pengar och egendom in i det sista, man var också girig med sin kärlek in i det sista; kysste aldrig någon annan än sin fru, och henne mycket sällan, fast läpparna skapades av Gud primärt för att kyssas med. Man testamenterade sin egendom till sina rika barn istället för till de fattiga och hemlösa eller Greenpeace, och sedan, när döden kom, var man t.o.m. bottenlöst girig mot maskarna i jorden, inget kryphål in i kistan fanns för dem, så de kunde få äta sig mätta på en, fullständig isolation och girighetens fullbordan och klimax var detta. Ja, man var girig ända in i döden.
(baserat på en dröm jag hade i natt om döden och girighet mot maskarna)
