I väntan på Jesus

 

 

Jag har känt Leif Boström, "Kärleksanarkisten", en jesusfrälst hippieanarkist som bor i Stockholm, och är i ungefär samma ålder som mig, i ungefär ett år nu, med nästan dagliga långa samtal och många äventyr tillsammans. Från första början var vi genast som andliga tvillingar, eller fick ett starkt kollektivt medvetande ihop, där vi upplever många mirakel och synkroniciteter tillsammans. Inte bara har vi samma psykiatriska diagnos, vi liknar också på varann i ansiktet (folk tror alltid att vi är bröder), har båda rött skägg osv. Detta påminner om hur det är med mig och den med mig jämnårige Stockholmspoeten Markus Beijar Mellin, min "dubbelgångare" och andliga tvillingbror nr. 1, som också liknar på mig och har så många likheter med mig att man måste skratta. 

 

Leif är en av de andligaste och ödmjukaste människor jag någonsin träffat, och påminner om Ronja Aarniala i anden, och vi är också båda helt andligt förälskade i Ronja Aarniala, fast Leif aldrig träffat Ronja. Leif pratar med Ronja genom en buske där han bor, som han känt att hon bor i på nåt mystiskt sätt. Ett av de mest lustiga citaten från Ronjas blogg, som muntrade mig och Leif mycket, var när Ronja skrev att hon lagts in på psykiatrisk avdelning för att hon bl.a. "pratat med en buske på ett sjukt sätt". 

 

Leif har kenosisandligheten ("kenosis" är gammalgrekiska och betyder "utblottelse", men detta svenska ord är inte heltäckande, utan allt, allt för fattigt) helt i centrum, vilket jag också har, lärjunge till skomakaren och mystikern Hjalmar Ekström (1885-1962) som jag är. För Ekström stod kenosis i centrum och genomsyrar allt han skriver. När man har kenosisen så i centrum, blir man ofta inte känd under sin livstid, vilket Ekström inte blev, och Leif är heller inte känd, fast hans texter är otroligt bra. 

 

Här är några av Leifs aforismer (han har skrivit mycket sånt, och också väldigt mycket poesi av utmärkt kvalitet) som jag tycker mest om, döm om han är i samma anda som mig: 

 

Bibeln behöver vara som en hårig babian.

 

* * * 

 

Tänk på Gud utan att tänka på honom. Bär honom istället som en liten baby i hela din kropp.

 

* * * 

 

Förstår du lössens humor förstår du allt. 

 

* * * 

 

Man måste ha nåt sjukt i sig för att vara frisk, annars blir det helgelsemaskinen. (diktat av Lars Larsen och Leif Boström tillsammans, första delen är av Leif, andra av Lars)

 

* * * 

 

Till slut vill jag tipsa om en av de vackraste låtarna som Leif har tipsat mig om, som beskriver Leifs naturliga, jordade andlighet bra, ty han är från Jämtland. Och det är "Jämtländsk vaggvisa", sjungen av Allan Edwall. Annars är också "Snoddas" från 50-talet en av Leifs absoluta favoriter. Här är en av de låtar Leif visade för mig, "Nidälven", en av Snoddas vackraste.