I väntan på Jesus

Ekoteologen Lars Larsens blogg

En skakande dröm inatt: om en vräkning i de yttersta tiderna. Samt något om brotten mot Eddie Grahn och hans inneboende, ukrainskan Elsa.

Publicerad 2023-11-03 13:53:00 i Eddie Grahn, Eddie-kretsen, Fattigdom och hemlöshet, Lars Larsens vänner, Psykiatri, Självmord och eutanasi, Straff och hämnd, Synd och ondska, Säregna drömmar,

Jag drömde inatt, natten till 3.11.2023, en otroligt skakande dröm. Jag drömde om hur en vräkning gick till i de yttersta tiderna. Vi lever i de yttersta tiderna, så drömmen kändes mycket, mycket sann. Drömmen var om en mycket gammal kvinna, som, likt Eddie Grahn (han som hade Eddies loppis i Gamla Stan, se detta, detta och detta blogginlägg), blev vräkt, och miste hela sitt livsverk, strax innan hon dog. Hennes livsverk var ett hem för självmordskandidater, ett hem för dem som ville ha eutanasi, och hon och hennes anställda hjälpte sådana människor att göra rätta val. När denna kvinna blev vräkt och miste sitt livsverk (jag var en av dem som försökte rädda henne och hennes hem, in i det sista, även med polisens hjälp, men det lyckades inte), ville hon själv ta livet av sig, så förtvivlad blev hon. Jag fick inte veta om hon hann göra det innan jag vaknade. Jag offrade allt för henne, jag riskerade t.o.m. fängelse/psykiatrisk tvångsvård. Det var ohyggligt. Och ohygglig var deras ondska som vräkte kvinnan och hennes hem. 
 
Min kommentar: Vet du vad denna dröm påminner om? Jag har varit med om ett liknande drama två gånger på sistone, sedan sommaren i år. Först var det 85-årige Eddie Grahn som blev vräkt från sin egen loppis och dog kort efter. Sedan blev Elsa, "änkan" efter Eddie (jag tror dom aldrig var ihop, men jag vet inte), hon utfattige ukrainskan som bott hos Eddie i sju år, gratis, vräkt (jag har skrivit lite om det förr, i detta blogginlägg). Jag var själv involverad i det hela, och försökte hjälpa Elsa med flytten och rädda så många av hennes saker som möjligt, ty folk var obarmhärtiga mot henne. Jag slet med flytten fast jag hade skadad arm och skadad rygg. Jag gjorde allt jag kunde. Ändå miste Elsa minst en tredjedel av sina saker, saker som jag och hon slitit med att flytta, p.g.a. vissa av Eddies vänners hämndgirighet mot henne, Elsa hade nämligen klagat och blivit arg på folks behandling av henne, samt hindrat folk från att ta Eddies grejer, som hon ville ha själv. Till slut ringde Kristina polisen, och Elsa fraktades med tvång av polis till sitt hem i Nykvarn och förbjöds att hämta en tredjedel av sina saker, som stod packade i ett förråd i Eddies hus' källarutrymmen. Samma morgon hade kanske en femtedel av hennes saker, som stod tillfälligt i cykelförrådet i Eddies hus' källarutrymmen, blivit kastade på en vansinnig "städningsdag" (jag anar ugglor i mossen), utan att Elsa och hyresvärden som låtit henne använda cykelförrådet, blivit kontaktad om det, utan att hon kunde rädda sina saker. Ohyggligt. Så lite respekt för saker har folk idag, saker som kostat slit och möda att tillverka. Vi lever i det yttersta "slit-och-släng"-samhället. Men det var brottet mot Elsa som var värst. 
 
Tror du någon av brottslingarna i dramat blev fast för detta förfärliga uppförande mot en gammal ukrainsk kvinna? Nej. Man blir kanske inte fast för sånt i Sverige. Men jag hoppas polisen läser detta och gör något åt saken. Att behandla en gammal ukrainsk kvinna så just under det att hennes land är i krig!! Det går mig över huvudet. 
 
Jag har hela tiden varit på Elsas sida, och så skall jag förbli. 
 
Det räckte alltså inte med Eddie. Även Elsas liv skulle man meja ner (det var dock inte samma personer i båda fallen som var stygga). Sån orättvisa och grymhet har jag sällan sett i mitt privatliv. Och Elsa skulle dessutom galenförklaras, fast jag inte märkt något av hennes galenskap, hon är fullständigt normal och frisk. Kristina och andra galenförklarade henne, och försökte få mig med på noterna, med på sin sida. Bara för att Elsa blivit arg och för att hon "stulit" vissa av Eddies gamla saker, som riskerade att kastas, vilket många saker också blev till slut. Ja, de ville ha dessa saker till något slags "Eddiemuseum" eller "Eddiearkiv" (som jag aldrig förstod mig på), men hjälpte inte mycket i flytten. Jag och Elsa fick göra det mesta. Hon gammal, jag med skadad arm och rygg. Det var väldigt mycket saker, så jag tycker Kristina och dom kunde vara lite givmilda och låta Elsa ta några av den döde Eddies saker. Elsa var faktiskt som Eddies "änka", men hon behandlades som om hon var en inkräktare, utan rättigheter. Jag tycker det var fruktansvärt styggt, och hade Elsa varit Eddies änka officiellt, hade denna behandling lett till rättegångar.  
 
Jag hoppas polisen läser detta inlägg och att Elsa får sin upprättelse, hon ska ha sina saker tillbaka, och om inte, stort skadestånd. Det är vår plikt mot det ukrainska folket. 
 
Vilket ohyggligt drama. När Elsa frågades vad hon skulle göra med alla sina saker (som om de inte var värda något), svarade hon att de var hennes liv
 
Min dröm inatt var som att Gud undervisade mig om dramat kring Elsa, så jag äntligen skulle förstå vad som hänt, och skriva om det. Det var i grevens tid. 
 
Hur går det med Elsa nu? Jag har mejlat henne, men inte fått svar. Hoppas hon inte har råkat illa ut. 

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Född 1984 i Finland. Norrman, bor i Stockholm, Sverige. Poet, ekoteolog och ekofilosof (dock inte en akademisk någondera, fastän han studerade teologi i nästan tre år vid Åbo Akademis universitet), kallas också allmänt "Munken" (han är munk i en självgrundad klosterorden, "Den Heliga Naturens Orden"), han kallar sig själv "Skogsmannen Snigelson" och "Lasse Lushjärnan" på grund av vissa starka band till naturen och djuren, grundade bland annat genom många år av hemlöshet boende i tält, kåta, grotta och flera hyddor i Flatens naturreservat, Nackareservatet och "Kaknästornsskogen" utanför Stockholm. Han debuterade som poet 2007 med "Över floden mig", utgiven av honom själv, han har även gett ut ett ekoteologiskt verk, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst", på Titel förlag 2010. Han har gett ut diktsamlingen "Naturens återkomst" på Fri Press förlag 2018 tillsammans med sin före detta flickvän Titti Spaltro. Lars yrken är två, städare och målare (byggnader). Just nu bor han på Attendo Herrgårdsvägen, ett psykiatrisk gruppboende för mentalsjuka i Danderyd, Stockholm. Hans adress är: Herrgårdsvägen 25, 18239 Danderyd, Sverige. Man kan nå honom i kommentarsfältet på denna blogg. Hans texter på denna blogg är utan copyright, tillhörande "Public Domain" Han är författare till texterna, om ingen nämns.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela