I väntan på Jesus

(se vad "De vises sten" betyder, på Wikipedia, här)

 

"De vises sten" är ett begrepp i den gamla alkemin som betecknade den himmelska urmaterien, som allt skapades ur, ett begrepp som för alkemisten betecknade den förlorade gudslikheten, upplysningen, "Nirvana" och var vad alkemin ytterst syftade på, vad den försökte nå, genom att försöka framställa guld av sämre material.

 

Vi känner begreppet från J.K.Rowlings första Harry Potter-bok "Harry Potter and the Philosopher's Stone" från 1997, en fantasyroman för barn. 

 

"Babylon", den onda civilisationen, Satan, har också sin "vises sten". Det är högteknologin och AI. Genom den söker Satan och de onda att föreviga "civilisationen", det ondas rike, och är ett försök att ge människan odödlighet utanför Gud och paradiset, skapa ett paradis utanför paradiset, utan Gud och andevärlden, människans rätta hem, dvs. övervinna entropin och göra den fallna materien evig. Teknologipåven Ray Kurzweil säger uttryckligen att teknologin ska ge oss odödlighet redan 2030, se t.ex. denna artikel. T.o.m. de dödas uppståndelse ska ske genom AI, se denna artikel. 

 

Jag har en hippievän i Åbo som menar att smartphonen är "De vises sten". Ja, det är "Babylons sten", i sanning. 

 

Men den sanne "vises sten" är så på botten av tillvaron, så helt i ödmjukhetens dalar, att dessa två stenar, "Babylons sten" och "Guds sten", aldrig kommer att mötas, de går åt två helt olika håll, den ena ner i enheten med alla naturens varelser, t.o.m. med atomerna (dessa övermåttan ljuvliga varelser), den andra upp i megalomanins artificiella riken, där vi blir hela universums herrar, ja Gud själv. 

 

Den sanne "vises sten" är Eden-likheten, "Animal Coeleste" (det himmelska djuret) i oss, "Den Nya Människan", "Den Nya Adam", "Kristus i oss", och kräver inte naturens ödeläggelse för att kunna realiseras, såsom "Babylons sten" kräver. Nej, den stenen finns i den yttersta ödmjukheten och utblottelsen, och är främmande för lyx, prål, världsligt herradöme och rikedom, ja allt i "världen". 

 

Skomakarmystikern Jakob Böhme (1575-1624), som filosofen Hegel menade var Tysklands förste filosof, trodde som de gamla alkemisterna, på "De vises sten" som gudslikheten, Ursprunget, inte som teknologins produkt. Han skriver om "De vises sten" i "Människans trefaldiga liv" från 1620, översatt av mentalpatienten Eric Hermelin 1920:

 

"Denna lilla Krans är en Jungfru, och en Guds telning och prydnad, en lifvets fröjd, Den fröjdar sinnelaget i bedröfvelse, och går med menniskan in i döden; men Den har intet döende i sig, Den lefver från evighet och är en Himmelens Ledarinna och en englarnes Glädje: Hennes smak är kostligare och ljufligare än all verldens fröjd, och eho Den en gång bekommer (betyder "vem som en gång får den", min anm.), den aktar Henne högre än hela verldens gods; Den är intet likt, utom blott Gudomen. 

 

Men Den ligger i en mörk dal förborgad; verden känner Den icke, djefvulen brusar deröfver fram som en storm, han öfvertäcker Den, så att mången gång förnuftet icke känner Den; men Den grönskar i sinom tid åter fram, såsom en skön Lilja, med mångfaldig frukt; Den växer i bedröfvelse, sår (säet) med tårar och skördar (erntet) med stor glädje; Den varder af förnuftet föraktad, men eho Den erhåller (betyder "den som får den", min anm.), håller Den för sin bästa Skatt."

 

Skulle denna text kunna pressas att passa in på högteknologin och smartphonen? Nej, det är helt omöjligt. Böhme var en helt annan andas barn än futuristerna idag, han längtade efter det förlorade paradiset, som vi trampat under våra fötter i vårt förakt för djuren och naturen, futuristerna drömmer om att göra sig av med naturen genom teknologin, att helt uppgå i det artificiella och naturfientliga, leva evigt på internet, och låta internet och AI överta och besegra hela kosmos. Detta är vad Kurzweils och futuristernas drömmar till slut mynnar ut i, fast de kanske skulle förneka och bortförklara detta. 

 

Låt mig få sluta med ett till utdrag ur Böhmes bok ovan, som beskriver hans naturmystik (som påminner om hans lärjunge Hjalmar Ekströms naturmystik), och hans främlingsskap för det teknologiska förnuftet och vetenskapen. Det handlar om hur han skrev sina böcker:

 

"Och, hvad ännu större är, mig är natur-språket öppnadt vordet, så att jag, i mitt moders-språk, kan de allra största hemligheter förstå, och (det) änskönt (fastän, min amn.) jag ej säga kan, att jag det gripit och mig (det) lärt hafver, utan så länge som Gud håller Handen öfver mig, så förstår jag det: men om Hon fördöljer sig, så känner jag äfven mitt eget arbete icke, och är för mina händers verk främmande vorden, på det att jag dock må se, hur alldeles omöjligt det vara månde, att utforska och behålla Guds Hemligheter utan hans Ande."

 

Märk begreppet "naturspråket". Vad är detta? Det är det Ursprungliga Språket, det vi hadde i Eden, som var något som var bortom vårt grova civiliserade språk, mer som djuren och fåglarna talar i naturen, därav ordet "naturspråket". Jakob Böhme var naturmystiker, en av de första kända sådana i det kristna Europa (jag kommer bara på Paracelsus och Franciskus av Assisi som andra tidiga kristna naturmystiker). Ett av hans mest kända ordspråk är följande:

 

 

(ordspråket funnet på denna sida)

 

Något som förbryllat mig mycket, är om Jakob Böhme verkligen var universalist eller inte (troende på alla varelsers slutliga frälsning). Det finns fyra vittnesmål på nätet som påstår att han var universalist, bl.a. antroposofernas artikel om honom på tyska "AnthroWiki" (se här), och ett omnämnande om det i Philip Marsdens artikel om honom, och ett omnämnande om det i en historia över universalismen, författaren okänd, samt ett omnämnande i sajten "Tentmakers" universalistiska historik. 

 

Men det finns nästan lika många vittnesbörd om att Böhme skulle ha trott på evig fördömelse för demonerna. 

 

Jag hoppas han var universalist, mer än så kan jag inte göra. Med tanke på hur många av hans efterföljare var universalister (mystiker som Jane Leade och William Law), så är det troligt att han var det. Förresten var Böhmelärjungen William Law (1686-1761) en viktig andlig inspiratör för metodismens grundare John Wesley, och Wesley var upphovet till "Helgelserörelsen", och Helgelserörelsen var upphovet till Smiths vänner, min moderförsamling. Så står jag i andlig succession till Böhme. Jag är även Böhmelärjungen Hjalmar Ekströms lärjunge. 

 

Det finns en annan successionslinje också, den via pietismen. Tysken Johann Arndt (1555-1621), "pietismens fader", var samtida med tysken Böhme, och kände kanske till Böhme (avståndet dem emellan var ett par hundra kilometer), enligt denna artikel skrev de i samma andliga sfär och med samma intention, och delade många av sina källor, Arndt varande, som den äldre av dem, en viktig referens för många av Böhmes motiv. T.ex. läste Arndt den tyske mystikern och Paracelsuslärjungen Valentin Weigel, en viktig inspirationskälla för Böhme. Genom honom kom Arndt under den teosofiskt- Böhmeska idésfärens inflytande, som ju mycket härrörde från läkaren Paracelsus (1493-1541), Luthers samtida. 

 

Nåväl, Arndt var alltså pietismens fader, och det var pietismen som låg bakom John Wesleys omvändelse, närmare bestämt moravianen (samma som "herrnhutare") Peter Böhler (som dessutom var universalist). Och John Wesley födde Helgelserörelsen, och Helgelserörelsen födde Smiths vänner, och Smiths vänner födde mig.