I väntan på Jesus

 

 

Jag drömde en otroligt innehållsrik dröm natten till idag, 29.10.2023, en dröm som var en enda stor teologisk undervisning (där jag själv undervisade andra) om rötterna till den "laglöshetens hemlighet" (1) och "det stora avfallet" (2) som är verksamt i samhället och kyrkan idag, och som banar väg för Antikrist (jag har skrivit förr om det här på bloggen, se blogginläggen i denna kategori). Denna hemlighet går, i sin kärna, ut på det kyrkoherden och "budmystikern" N.P. Wetterlund (1852-1928) kallar "det budlösa evangeliet" (3), där man inte längre lär sig älska heliga bud och regler (i vår tid särskilt viktigt på miljöområdet och på området solidaritet med de fattiga. Eller vem bryr sig om Bibelns mindre bud, sådana som de till kvinnor att inte klä sig i manskläder, som i 5. Mos. 22:5 [4] eller att kvinnorna ska klä sig som gamla tiders heliga kvinnor? Se 1. Tim. 2:9 och 1. Petr. 3:3-5), utan anser sådant som lagiskt och tungt, om man förkunnar mycket om de heliga buden och reglerna, om helgelse och ett heligt liv i Jesu efterföljd (min moderförsamling "Smiths vänner" har fått känna på detta förakt för att de vill gå djupare i helgelse och prata mer om helgelse än övriga mainstream-kristna. Jag är på grund av det mycket bekant med detta förakt, jag vet att det är verkligt). 

 

Alla börjar sitt liv så, i barndomen, då man tycker lagar och regler är tungt, men i en sund mänsklig utveckling fattar man kärlek till Jesu bud i Bibeln när man mognar, vilket många inte gör idag, utan är infantila och pubertala (som är typiskt för hippier och anarkister, det är bl.a. smittan från deras andlighet som förpestat kyrkan och fått den att bli "modern", via "Jesusrörelsen" och den kristna popmusiken) hela livet ut, vilket utgör grogrunden till "det stora avfallet" och "laglöshetens hemlighet". Jag fick veta i drömmen att det förakt för Guds bud som man finner i våra dagars fadermordskultur, särskilt i "den sexuella revolutionen", "vulgärfeminismen" och "HBTQ-rörelsen", bottnar i "laglöshetens hemlighet", "det budlösa evangeliet", och att denna i Sverige i mångt och mycket har sina rötter i lundateologen, biskopen och liberalteologen Anders Nygrens bok "Eros och Agape" (först publicerad i två delar 1930/1936), som ville skilja mellan "eros" och "agape" i kärlekens teologi, vilket i slutändan leder till "den sexuella revolutionen" och hela den övriga fadermordskulturen. Detta var något helt nytt för mig, som jag aldrig tänkt på (jag vet om boken och dess huvudinnehåll, men här går drömmen verkligen på djupet, och verkar gudomligt inspirerad), men som nog kan stämma. Tänk på hur man skiljer mellan sex och kärlek i "fri sex-rörelsen", dvs. "den sexuella revolutionen", och utnyttjar denna skillnad för sin egen vinning. 

 

 

 P.S.: Det är märkligt att tänka på hur fundamentalistiska många av dessa modernistiska "budlösa" kristna idag är, hur lagiska de är på det intellektuella området, i sin vilja att vara "bibeltrogna" och "klassiskt kristna", just detta område där det är så otroligt viktigt, för kärlekens sak, att det är högt i tak och att man är vidsynt och tolerant. Plötsligt är det inte längre viktigt att inte vara lagisk, plötsligt är man otroligt lagisk och fördömande (jag räknas t.ex. av många sådana inte som kristen alls), just när man behövde vara vidsynt och öppen. Ja men varför kunde de inte vara lite lagiska när det gäller att följa Jesu bud i Bibeln (som för den sakens skull aldrig handlar om fundamentalism), och sluta med modernismen, den stygga och sliskiga musiken, miljöförstöringen, teknologidyrkandet och konsumismen? Nej, då är det plötsligt inte relevant längre att vara lagisk, när det gäller Jesu buds efterföljande. Då är man plötsligt helt hämningslös och frossar i västerländsk lyx och rikedom och mycket av den moderna livsstilens styggelser, man är nästan precis som alla andra, bara orden skiljer en åt, ofta.

 

Detta förhållande är för mig perverst, otroligt invecklad omoral, så småsint, hyckleriskt och lögnaktigt att man måste vämjas i sitt innersta inre över förfallet och den kristna modernismen. Aldrig blir Antikrists religion mer uppenbar och naken för mig än här, hur han ställer allting på huvudet, allt är upp-och-ner i hans religion, han är som en kristen som tolererar teknokratin (var är alla kristna primitivister?) och miljöförstöringen men har till sin gud en gud som är värre än satanisternas Satan, en gud som pinar sina fiender i evigt helvete efter döden. Kanske fanns det en koppling mellan dessa ting, som gör det bara ännu mer groteskt? 

 

 

 

(1) "Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam; allenast måste den som ännu håller tillbaka först skaffas ur vägen." (2. Tess. 2:7)

 

 

(2) "Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, hava trätt fram,..." (2. Tess. 2:3)

 

 

(3) Följande utdrag ur Wetterlunds skrifter beskriver vad jag menar:

 

"Jesus varnade för att upplösa ens det minsta bud och lära människorna sådant, men man har upplöst alla Guds bud i deras eviga evangeliegrund, och nu är snart hela folket upplöst i grund. Och vi ha att motse ett folkfördärv vartill få kristna länder kan uppvisa maken. Ty i vårt land har det budlösa evangeliet gått fram mera hejdlöst än på många andra ställen." (Wetterlund i "Andens Lag" s. 320, och s. 12 i denna bok)

 

 

“Vem skulle icke frukta dig, Herre, och prisa ditt namn? Ty du allena är helig.” Denna fruktan för Gud är totalt förfuskad genom en falsk lära om Guds nåd och om hans vrede. Man har gjort sig en budlös nåd, som för vid sidan av bud-evangeliet i arken. Den nåden har gjort människorna okynniga. Deras Gud ska vara en fader som blundar för deras slarviga liv och som dagligen står på tå och passar upp på dem. Okynnesnåden, som är det budlösa evangeliet, har i grund förslöat människorna. Se t ex på vår statssköka. Hon tar sig en gudelig min och ställer sig lika oskyldig till vårt folks fördärv som det barn, vilket föddes i natt. Ja, även många av de troende i statskyrkan, t o m flera av de bättre och bästa, vill helst att det ska tigas med kyrkans synder i forntid och nutid. Men en sådan tystnad är icke fruktan för Gud, utan en okynneslek med Gud. Ty skall det bli bättre, då måste man gå till roten med eländet och göra sig redo för i vilket historiskt samman-hang man står. Man måste ta reda på de rötter i det förflutna, ur vilka den förfärande växt och frukt träder fram, som nu hotar vårt folk med undergång. (Guds Vredes Skålar s. 60-61, och s. 12 i denna bok)

 

Om falsk kristendom 

 

Men se nu detta förskräckliga. I allt detta ideliga “Jesus”-väsen fanns det icke en skymt av Jesus. Det betygar han starkt: “Jag har aldrig känt eder”. De voro alltså helt och hållet okända av Jesus, och Jesus var helt och hållet okänd av dem. Vad var det då för en “Jesus”, som dessa förvillade hade? Jo, det var den falske Jesus, som alltid är den tubudslöse Jesus. Just det säger han dem i dessa förskräcklig ord: “gån bort ifrån mig, I ogärningsmän”. (I grundtexten står så: “gån bort ifrån mig, I som verken laglösheten”. (Andens Lag, s. 949, och s. 13 i denna bok)

 

Så förskräckliga faror finns det på det andliga området. Ja, där finnas de största faror på vår jord. Men för dem äro flertalet troende alldeles blinda. Blott det “låter” kristligt, så tager man det för gott. Blott namnet Jesus flödar i tal och skrift, så är man säker. Man har ingen aning om, att just under namnet Jesus komma de fasansfullaste faror. Vadan denna lättrogenhet, blindhet och brist på prövningsförmåga? Jo, man är förstabudslös, och så har man ingen blick för det förstabudslösa. O, vilken flod av förstabudslöshet här vältrar sig fram under detta ideliga “ Jesus, Jesus, Jesus”! (Andens Lag, s. 950, och s. 13 i denna bok)

 

Just detta ”kroppsliga och synbara” är det ”allt” som måste släppas för att få Gud ”Allt”. I annat fall blir det en tro i vilken hjärtat icke är med, och det är just sköko-, padd- och trolldomstron. – Människa, hur vill du mottaga Gud ”Allt” med en hand som är full av det synliga och förgängliga ”allt”? Med fyra fingrar håller du krampaktigt fast kring detta ”allt”, och blott lingfingret öppnar du till hälften för Gud ”Allt” . Och detta kallar du tro..... (De sju domstolarna, s. 68, och s. 13 i denna bok)

 

 

[4] Detta gammaltestamentliga bud är vettigt, och går mot "vulgärfeminismens" utsuddande av skillnaden mellan man och kvinna.