Templets rening. En mystik betraktelse av George Matheson. ENGLISH: The cleansing of the temple. A mystical meditation by George Matheson
"När han hade gjort ett gissel av små snören, drev han ut dem alla ur templet, fåren och oxarna, och hällde ut växlarnas pengar och störtade borden och sade: Gör inte min Faders hus till ett handelshus." — John ii. 15, 16.
Vi börjar alla med att göra Guds hus till ett handelshus. När människor börjar tänka på allvar, presenterar religionen sig först som en nuvarande botgöring för framtida vinnings skull. En man säger: "Jag har hört att fromma människor kommer längre i världen; Gud välsignar deras korg och deras förråd. Visserligen är kyrkan väldigt tråkig, men kyrkan betyder en välsignelse i livet. Om jag tjänar Gud, kommer Gud att le mot mig. Om jag söker honom på söndag, kommer han inte att glömma mig i kampen för bröd på måndag." Det är vad Kristus kallar att köpa och sälja i Guds tempel. Du erbjuder den Allsmäktige en syn av ditt allvarliga ansikte med chansen att Han kommer att betala tillbaka dig genom en gåva av överdådigt liv. Under en tid tillåter Herren detta. Han låter dig för ett utrymme föra dina varor in i templet, för det är bättre att komma till templet med dina varor än att inte komma alls. Men efter en kort tid känner han att tiden för utvisning har kommit. Han tar ett gissel av små snören och driver ut fåren och oxarna. Vad är det för gissel? Det är en form av erfarenhet. Vad är det som driver ut den merkantila synen på religion? Det är bara upptäckten att de goda inte belönas fysiskt. Ingenting driver ut varorna från templet som Jobs erfarenhet. Vi ser honom leva ett gott liv; ändå ser vi fåren och oxarna tas från honom precis som de tas från onda människor. Det är menat att visa honom, det är menat att visa oss, att religion inte är en handelstransaktion, att Guds belöningar inte är får och oxar. Till varje växande ande är Kristi röst denna: '' Gör inte min Faders hus till ett handelshus! "
Herre, jag förstår dina handlingar i det stora templet. Ofta har jag undrat varför lyckans vita dräkter inte var reserverade för de vitaste själarna. Jag undrar inte nu. Jag förstår varför det står skrivet om din kommande härlighet: "Om den dagen och den timmen vet ingen." Om vi visste det, skulle vi trängas i ditt tempel som när vi trängs på marknadsplatsen – för vinnings skull. Vi skulle gå upp till ditt hus i mängder, vi skulle trängas med varandra för att komma först in; det skulle bli en kamp för den starkastes överlevnad. Men den starkaste skulle vara den mest själviska; det skulle vara en kamp för köttets ära; vi skulle söka, inte den förlorades ånger, utan den förlorades ring. Därför är det så att Du i det avlägsna landet inte avslöjar ringen. Du döljer musiken och dansen som väntar oss i ditt hus. Du kommer oss till mötes utan den kostsamma dräkten, med bara välkomstsången. Ofta med ett gissel av små snören driver Du ut fåren och oxarna från vårt tempel. Ofta, helt där framme framför vårt altare, välter Du vår vinnings bord. Människor säger: "Om han älskade dem, skulle han välta deras bord?" Det är på grund av din kärlek, o Herre! Du bereder åt mig ett bord i öknen, så att jag inte skulle söka dig för guld, utan för kärlek. Du låter mig sitta ner inför mina fiender, för att jag inte ska komma till dig för att vinna jordiska vänner. Du leder mig genom dödsskuggans dal, för att jag inte ska bli tröstad av någon käpp och stav utom din. Rena min själs tempel från handelsvaror!
