Predikan "Vår Herre Jesu uppståndelse", av Charles Haddon Spurgeon (del 2)
Vår Herre Jesu uppståndelse (del 2)
(Översättning av Lars Larsen. Det engelska originalet finns här)
(Sannerligen är Han uppstånden! Detta är själva fundamentet för all kristendom. Spurgeon kan formulera detta bättre än de flesta)
Låt oss då först, älskade, då Gud ska hjälpa oss, BETRAKTA BETYDELSEN AV DET FAKTUM ATT JESUS UPPSTÅTT FRÅN DE DÖDA. Det är klart från början att vår Herres uppståndelse var ett påtagligt bevis på att det finns ett annat liv. Har du inte citerat många gånger vissa rader om "Det där oupptäckta landet från vars gräns ingen resenär återvänder"? Det är inte så. Det var en gång en resenär som sa att ”Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mig; ty jag vill att där jag är, där skolen I ock vara". Han sa: "'En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig', så ock: 'Jag går till Fadern'?" Kommer du inte ihåg dessa hans ord? Vår gudomliga Herre gick till det oupptäckta landet och han återvände. Han sa att den tredje dagen skulle han komma tillbaka igen, och han var sann mot sitt ord. Det råder ingen tvekan om att det finns ett annat tillstånd för mänskligt liv, för Jesus har varit i det och har kommit tillbaka från det. Vi tvivlar inte på en framtida existens, för Jesus existerade efter döden. Vi tvivlar inte på ett paradis av framtida sällhet, för Jesus gick till det och återvände. Fastän han har lämnat oss kvar, så har det att återvända för att stanna hos oss i fyrtio dagar gett oss ett säkert löfte att han ska återvända en andra gång när tiden är inne och sedan vara med oss i tusen år och regera ärofullt över jorden bland sina forntida vänner. Hans återkomst från de dödas mitt är ett löfte till oss om att få existera efter döden, och vi fröjdar oss över det.
Hans uppståndelse är också ett löfte om att kroppen säkerligen kommer att leva på nytt och uppstiga till ett förstklassigt tillstånd; ty vår välsignade Mästares kropp var inget fantom efter döden lika lite som tidigare. "Rör vid mig och se." Åh underbara bevis! Han sade: "Rör vid mig och se"; och sedan till Thomas: ”Räck ditt finger hit och se mina händer; och sträck din hand hit och stick den i min sida." Vilket bedrägeri skulle vara möjligt här? Den uppståndne Jesus var inte bara en ande. Han utbrast snabbt: "En ande har inte kött och ben, som ni ser att jag har." "Ge mig", sade han, "något att äta"; och som för att visa hur verklig hans kropp var, fastän han inte behövde äta, åt han ändå, och en bit av en stekt fisk och en honungskaka var bevis på handlingens verklighet. Nå, vår Herres kropp i sitt uppståndna tillstånd uppvisade inte hela sin förhärligande; ty annars skulle vi ha sett Johannes falla vid hans fötter som död, och vi skulle ha sett alla hans lärjungar överväldigade av synens härlighet; men ändå, i stor utsträckning, kan vi kalla den fyrtio dagar långa vistelsen - "Jesu liv i hans härlighet på jorden." Han var inte längre föraktad och förkastad av människor; men en härlighet omgav honom. Det är uppenbart att den upphöjda kroppen gick från plats till plats i ett enda ögonblick, att den dök upp och försvann efter behag och var överlägsen materiens lagar. Den uppståndna kroppen var oförmögen till smärta, hunger, törst och trötthet under den tid som den förblev här nere, – en passande representant för huvuddelen av det varav den var förstlingsfrukten. Också om vår kropp skall det till slut sägas: "Den såddes i svaghet, den uppstår i kraft: den såddes i vanära, den är upprest i härlighet." Låt oss då, när vi tänker på den uppståndne Kristus, vila helt säkra på ett framtida liv och helt säkra på att vår kropp kommer att existera i ett förhärligat tillstånd.
Jag vet inte om du någonsin besväras av tvivel när det gäller den kommande världen, huruvida det kan vara sant att vi ska leva för evigt. Här är det som gör döden så fruktansvärd för tvivlare; för medan de har insett graven, har de inte insett livet bortom den. Nu är den bästa hjälpen till den insikten ett fast grepp om det faktum att Jesus dog och Jesus uppstod igen. Detta faktum är bevisat bättre än någon annan händelse i historien; vittnesbördet om det är mycket starkare än om något annat som är skrivet antingen i profana eller heliga uppteckningar. Eftersom vår Herre Jesu Kristi uppståndelse är säker, kan du vara säker på att det finns en annan värld. Det är den primära betydelsen av denna stora sanning.
För det andra var Kristi uppståndelse från de döda sigillen på alla hans anspråk. Det var alltså sant att han var sänd av Gud, för Gud uppväckte honom från de döda som bekräftelse på hans uppdrag. Han hade själv sagt: "Förstör denna kropp, och om tre dagar ska jag resa upp den." Se, där är han: hans kropps tempel är återuppbyggt! Han hade till och med gett detta som ett tecken, att liksom Jonas var tre dagar och tre nätter i valens mage, så skulle Människosonen vara tre dagar och tre nätter i jordens hjärta och sedan komma till liv igen. Se hans eget utsedda tecken uppfyllt! Inför människors öga är sigillet uppenbart! Anta att han aldrig hade rest sig. Du och jag kunde ha trott på sanningen om ett visst uppdrag som Gud hade gett honom; men vi kunde aldrig ha trott på sanningen av ett sådant uppdrag som han påstod sig ha fått för att vara vår Återlösare från döden och helvetet. Hur kunde han — vara vårt bemyndigade lösen från graven om han själv hade förblivit under dödens herravälde? Kära vänner, Kristi uppståndelse från de döda bevisade att denna man var oskyldig till varje synd. Han kunde inte hållas fast av dödens band, för det fanns ingen synd att göra dessa band fasta med. Korruption kunde inte röra hans rena kropp, för ingen arvsynd hade orenat den Helige. Döden kunde inte hålla honom som en ständig fånge, eftersom han faktiskt inte hade hamnat under synden; och fastän han tog vår synd och bar den på ett ställföreträdande sätt och därför dog, hade han ändå inget eget fel, och måste därför släppas fri när hans tillräknade last hade tagits bort.
Dessutom bevisade Kristi uppståndelse från de döda hans anspråk på gudom. Vi får veta på en annan plats att han bevisades vara Guds Son med kraft genom uppståndelsen från de döda. Han uppväckte sig själv genom sin egen kraft, och även om Fadern och den Helige Ande samarbetade med honom, och därför hans uppståndelse tillskrivs dem, var det ändå för att Fadern hade gett honom att ha liv i sig själv, som han därför uppstod från de döda. O, uppståndne Frälsare, din uppståndelse är ditt verks sigill! Vi kan inte tvivla på dig nu när du har lämnat graven. Profeten från Nasaret, du är verkligen Guds Kristus, ty Gud har löst dödens band åt dig! Davids son, du är verkligen den utvalde och dyrbara, för du lever i evighet! Ditt uppståndelseliv har ordnat en himlens bruksanvisning till allt som du har sagt och gjort, och för detta välsignar och prisar vi ditt namn.
(fortsättning följer)
