I väntan på Jesus

Ekoteologen Lars Larsens blogg

Jag har bevittnat tre mirakler i det sista

Publicerad 2024-03-13 05:54:00 i Andevärlden, Den Helige Ande, andeuppfyllelse och tungotal, Djurismen, Helande och andra mirakler, Hundar, Icke-mänskliga djur, Paranormala fenomen,

Först var det Leif "Kärleksanarkisten", min andlige tvilling. Vi var en natt för nästan en vecka sen på en bar, där man dansade till musik. Leif sade plötsligt att han skulle vilja höra Abbas "Dancing Queen", och genast, bara en eller högst ett par sekunder efter, kom just den låten i högtalaren! Ett telepatimirakel!!
 
Men jag och Leif skall så ofta vara synkronicerade! Bara några dagar efter, morgonen 11.3.2024, fick jag också uppleva ett telepatimirakel! Jag har det nedtecknat. Såhär lyder historien i min notisbok (jag skrev genast ner händelsen efter att den hänt), med några obetydliga tillägg:
 
"Ett mirakel hände mig på bönemötet i St. Clara kyrka måndagen 11.3.2024. Jag hade en stund tänkt säga följande sak till deltagarna på bönemötet:
 
"Vi ska inte praktisera religion, bara livet självt. Det sa en hund till mig. Hundarna har ingen religion."
 
Plötsligt, medan jag tänkte på att säga detta, och väntade på rätt tillfälle att säga det, talade en av ledarna på bönemötet (han som spelade trumma framför oss tillsammans med prästen Johan på gitarr) om att förhänget i Jerusalems tempel brast när Jesus dog, ett förhänge som var 30 cm tjockt, och att detta symboliserade att religionen brast på Golgata kors, religionen tog slut på Golgata kors. Då kände jag att det var lämpligt för mig att säga var jag hade tänkt säga, och jag sade det."
 
Också ett telepatimirakel!!
 
Sen det senaste miraklet. För några få dagar sedan såg jag tidigt på morgonen, i gryningen, fyra ljuvliga rådjur beta i grannens trädgård, bara några tiotals meter från vårt hus. Aldrig har jag sett så många på en gång, så nära. Jag talade i tungor länge till dessa rådjur (det är så jag talar med djur, genom att tala i tungor, djuriska läten och ord, ofta babyspråk), och de stod stilla under hela denna tid då jag talade, tittande på mig och lyssnande. Sen när jag var färdig, sprang de sin väg, elegant som alltid. Jag tror de förstod vad jag sa. Men för mig var detta ett av de där vardagens mirakler som inte sällan sker. 

Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Född 1984 i Finland. Norrman, bor i Stockholm, Sverige. Poet, ekoteolog och ekofilosof (dock inte en akademisk någondera, fastän han studerade teologi i nästan tre år vid Åbo Akademis universitet), kallas också allmänt "Munken" (han är munk i en självgrundad klosterorden, "Den Heliga Naturens Orden"), han kallar sig själv "Skogsmannen Snigelson" och "Lasse Lushjärnan" på grund av vissa starka band till naturen och djuren, grundade bland annat genom många år av hemlöshet boende i tält, kåta, grotta och flera hyddor i Flatens naturreservat, Nackareservatet och "Kaknästornsskogen" utanför Stockholm. Han debuterade som poet 2007 med "Över floden mig", utgiven av honom själv, han har även gett ut ett ekoteologiskt verk, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst", på Titel förlag 2010. Han har gett ut diktsamlingen "Naturens återkomst" på Fri Press förlag 2018 tillsammans med sin före detta flickvän Titti Spaltro. Lars yrken är två, städare och målare (byggnader). Just nu bor han på Attendo Herrgårdsvägen, ett psykiatrisk gruppboende för mentalsjuka i Danderyd, Stockholm. Hans adress är: Herrgårdsvägen 25, 18239 Danderyd, Sverige. Man kan nå honom i kommentarsfältet på denna blogg. Hans texter på denna blogg är utan copyright, tillhörande "Public Domain" Han är författare till texterna, om ingen nämns.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela