Gratulation till mina medmänniskor på jorden: det värsta är över
Och så vill jag gratulera er alla, alla mänsklighetens ljuvliga varelser på jorden, att ni orkat såhär långt. Tänk, vi klarade det såhär långt. Alla jordens människor, ja även djuren, insekterna, växterna och mikrovarelserna på jorden. Tänk, vi orkade leva såhär långt. Hjältar är vad ni är, alla ni (även de som inte orkade såhär långt är hjältar för vad de orkade på jorden). Det är ingen självklarhet att man orkat. Himlen tar det inte som en självklarhet. Men om vi orkat såhär långt, kan vi kanske orka till slutet. Det värsta är över, rikedomshelvetets peak har nåtts (1) och passerats för länge sen, och oss väntar fattigdom, välsignad fattigdom, ty det är i fattigdom och bland de fattiga som kärleken lever som bäst (se detta blogginlägg av mig nyligen), ja i den ödmjukhet och "jordadhet" som fattigdom gärna skapar i människor, vilket hundar, tiggare, burksamlare, gamla alkoholister, fattiga pensionärer på T-Centralen, rumänska romer och hemlösa har bevisat för mig bortom allt tvivel. Där lever kärleken än såsom hos de icke-mänskliga djuren, som alla är ytterst fattiga, med den västerländska civilisationens måttstock mätt.
(1) i november 2018 nådde vi toppen, när all olja, även okonventionell, peakade, eller, senast då. Se detta blogginlägg av mig från september 2022, och detta blogginlägg av mig från juni 2023, och denna artikel från 2017.
